Stopp i tågtrafiken, obehöriga på spåren.
Störning
Ödåkra
Källa: Sveriges Radio P4 Trafik info
100% av alla dina egna lokala Helsingborg nyheter hittar du endast här och på hashtaggen #HbgNyheter
Stillastående skåpbil.
Störning
Tpl Vasatorp (29)- tpl Helsingborg S, södergående
Lyssna: "Väldigt tidigt i utredningen"
Två personer har skadats efter skottlossning i Helsingborg, uppger Skånepolisen. Det är oklart hur svårt skadade personerna är.
Enligt polisen hörde flera vittnen kraftiga smällar från Furutorpsgatan under fredagskvällen.
När polisen anlände till platsen hittades två män i 25-årsåldern skadade. De har tagits om hand av ambulanspersonal samtidigt som polisen påbörjat vittnesförhör.
– Vi vet ännu inte hur pass skadade männen är, vi får invänta sjukvården, säger Johanna Persson på Skånepolisen.
Om männen är kända av polisen sedan tidigare, om det funnits någon hotbild eller vittnesmål om eventuella gärningsmän är inte heller något hon kan svara på än så länge.
Platsen har spärrats av i väntan på teknisk undersökning. En vapenhund kommer också att söka på platsen efter spår.
P4 Malmöhus
Anna Gibrand, facklig förtroendevald och Helena Melldén , Neonatal Hbg
Lyssna: Sjuksköterska: "Till slut kan vi bara inte mer"
Den ansträngda situationen på Helsingborgs lasarett fortsätter. Nu slår personalen på neonatalavdelningen för för tidigt födda larm.
Personalbristen på neonatalavdelningen beskrivs sedan i somras, som så pass akut att man fått dra ner antalet vårdplatser från 12 till 10. Personal rings in från sin ledighet och får jobba dubbla arbetspass.
Helena Melldén är sjuksköterska på neonatalavdelningen vid Helsingborgs lasarett. Hon förklarar att arbetssituationen successivt har skruvats upp eftersom man klarar av att vårda allt yngre för tidigt födda barn samt barn med allt svårare sjukdomar.
– Det blir mer och mer att göra med varje barn och det blir längre vårdtider. Alla barn ska ha den bästa vården och det har inte uppmärksammats av ledningen. Till sist orkar inte personalen med och då ökar sjukskrivningarna, säger hon.
Personal som slutat, blivit sjuka eller gått på föräldraledighet har inte ersatts. Divisionschefen Steen Ekdahl håller med om att situationen är besvärlig och säger att det är allmänt svårt att rekrytera sjuksköterskor.
– Situationen är ansträngd när vi har dem här sjukdomsfallen samt föräldraledig personal. Det innebär det att dem som är friska och på plats får gå extra pass. Vi ska försöka få in mer personal. Vi har en plan på lite längre sikt där vi anställt två nya sjuksköterskor och två nya undersköterskor, säger Steen Ekdahl.
Anna Gibrand är barnsjuksköterska i Helsingbog.
Tycker ni att ni kan erbjuda en säker neonatalvård?
– Vi klarar av det ganska bra - trots allt men att det är lite chansartat. Ingen har kommit till skada än så länge men vi är ju rädda att det kommer bli så. Vi vill göra något innan det blir så.
Nina Sköldqvist
nina.skoldqvist@sr.se
Helsingborg maraton.
Lyssna: "Jag har på mig skor när jag tränar för att framstå som lite normal"
För några år sedan drog ett par löpintresserade kompisar igång Helsingborgs maraton. Det blev en sådan succé att de lämnade sina jobb och arbetar nu heltid med arrangemanget. I morgon är det dags för den tredje upplagan.
Helsingborgs maraton drar 3000 löpare, 20 000 i publik och involverar 500 funktionärer, berättar Simon Wikstrand. Arrangörskollegan Andreas Gartmyr sticker ut i maratonsammanhang genom att springa barfota. Förklaringen stavas fot- och knäproblem.
– Det funkade för mig och klarar långa distanser tack vare att jag springer barfota.
Samtidigt påtalas ofta vikten av ha rätt skor som helst ska vara individuellt anpassade.
– Jag har full respekt för att människor är fysiskt olika och att det finns olika alternativ.
Frågan är om man behöver vara en speciell "typ" rent fysiskt, för att klara av att springa de dryga 41 kilometerna, som ett maraton innebär. Nej, menar Simon Wikstrand bestämt.
– Alla kan bli maratonlöpare. Det låter klyschigt och det är såklart en stor utmaning, även om man är vältränad.
Han ger ett exempel på en kvinna som knappt klarade att springa två kilometer i januari 2015. Efter att ha tränat i ett halvår genomförde hon Helsingborg maraton.
– Det var jäkligt häftigt, en inspiration.
Simon Wikstrand och Andreas Gartmyr strävar efter att göra Helsingborgs maraton till en folkfest. Loppet går genom 21 stadsdelar och man vill att helsingborgarna, i sin respektive stadsdel, är med och påverkar upplevelsen. Frågan är om man inte är folkfestigast i stadsdelen Råå.
– Råå är känt för att det alltid är mycket folk ute och hejar. I år kommer där att finnas ett storband på plats. Det känns häftigt.
Det är lätt hänt att man dras med i den positiva jargongen. Samtidigt har succén från det första året, 2014, inte överträffats. Loppet, inklusive en stafettvariant, har till och med något färre deltagare nu än då. Trots att löparintresset sägs vara större än någonsin. Andreas Gartmyr tror att det beror på konkurrensen.
– Det är mycket spekulationer kring det där, men det finns väldigt många lopp nuförtiden. Då hoppar man över vissa för att komma tillbaka längre fram.
Andreas Örwall Lovén
andreas.loven@sverigesradio.se
Tappad grind på vägen på Tranarpsbron.
Störning
Tpl Ö Ljungby (68) – Åstorp (67) i riktning mot Helsingborg
Skåpbil står trafikfarligt till.
Störning
Mellan av- och påfart i tpl Löddeköpinge (23) mot Helsingborg
Catarina Bertram och Kjell Andersson hoppas att kommunen tänker om i kolonifrågan.
Lyssna: Kolonister: "Vill vill veta kommunens plan b"
10 av 15 koloniområden hotas av rivning. När Helsingborgs kommun igår kväll bjöd in till informationsmöte på Sundspärlan samlades 700 av stadens kolonister.
Staden lider brist på tomtmark. 4000 bostäder behöver byggas de närmaste åren. Och det är den galopperande befolkningsutvecklingen i kommunen som ligger bakom förslaget att ändra detaljplanen och riva tidigare helig kolonilottsmark.
Catarina Bertram, kolonist i Sänderöds koloniförening var med på mötet. hon tycker inte hon fick de svaren hon ville ha.
- Folk vi ju veta hur de ska lösas in om de inträffar, men också varför man ska ersätta grönområden med andra grönområden, säger hon.
Kjell Andersson är grannkolonist till Catarina och har sin lott på Fredriksdals västra. Han tycker att politikerna hittills inte lyckats berätta hur de tänkt att skapa en hållbar bostadsplanering i stan.
- Det här förslaget är som att lägga en våt filt över koloniområdena, all utveckling avstannar. Och de som funderar på att sälja får svårt att hitta köpare.
Catarina Bertram tycker kolonierna fyller en viktig funktion i staden som bullerskydd men spelar också en viktig roll inom friskvård. Kjell Andersson ger henne medhåll.
- Det är friskvård på god nivå. Många äldre som har kolonier kommer ut i naturen och träffar andra människor. Jag är övertygad om att det sparar mycket besök på vårdcentralerna.
Kan ni inte känna förståelse för att kommunen behöver bygga bostäder?
- Det finns många andra platser att bygga på i stan. Framförallt på alla hårda ytor som parkeringar, där man kan bygga bostäder ovanpå och lägga parkeringshus under. Vi tycker att vi inte fått höra kommunens plan b, säger Catarina Bertram.
- Jag tänker på orter utanför stan, som Mörarp och Påarp, där det finns utvecklingsmöjligheter. Jag tror att de som bor där skulle vara väldigt glada att få in fler medborgare. På de sättet kan de få förbättringar som service som de kanske saknar i dag, säger Kjell Andersson.
Fram till den 23 september har man möjlighet att yttra sig i förslaget.
- Vi hoppas politikerna tar sitt förnuft i den här frågan, säger Kjell Andersson.
Nina Sköldqvist
nina.skoldqvist@sverigesradio.se
"Robinsons resa" har premiär 9 september.
Lyssna: Regissören: "Vi tar upp hemskheter med sagans hjälp"
En multimedial teaterföreställning om barns utsatthet blir årets stora satsning på Helsingborgs stadsteater.
Familjeföreställningen som fått namnet "Robinsons resa", handlar om Robin, ett barn som är med om ett skeppsbrott men överlever.
Scenografen Helle Damgaard och regissören Sara Cronberg, som tidigare arbetat ihop på teatern, har i uppsättningen velat vidga begreppet teater, med hjälp av den senaste tekniken och en särskild app. Idén till handlingen, den skeppsbrutna Robin, fick Sara Cronberg när hon hörde en berättelse.
- Det var när jag hörde om ett flyktingbarn som hade rest själv över Medelhavet och sett oljeplattformar. För att på något sätt överleva så föreställde hon sig att de var drakar. Och då tänkte jag att "kan man berätta hemskheter för barn med sagans hjälp?"
Före föreställningen får publiken chans att delta interaktivt med verket och berättelsen. Genom sajten www.robinsonsresa.se och en nyskapad app kan man leva sig in och göra en djupdykning i historien. Enligt Helle Damgaard är tanken att få föreställningen att leva länge.
- Vi tänkte att vi skulle göra en konstupplevelse för barn och vuxna och att det vore kul om den vore interaktiv för att barnen så de kan leva sig in i föreställningen. Den får liv efteråt, på webben och i deras eget rum. De får med sig ett litet kort där appen också fungerar. Så föreställningen har ett långt liv.
Inför föreställningskväll kan publiken gå in i tre fysiska rum i teaterns foajé, och få ledtrådar till det som de senare ska se. Teatern vill spränga ramarna för vad som är teater och annan upplevelse, med hjälp av den senaste tekniken.
- Både Helle och jag har varit med på BOOST i Helsingborg som har workshops och coaching i transmedia. Så det här är inspirerat från en av de kurserna vi tog tillsammans, säger Sara Cronberg.
- Vi har också varit förut här förut på teatern och visste att det skulle funka att göra det här, eftersom de är jättebra på teknik, säger Helle Damgaard.
Vad hoppas ni barnen ska ta med sig hem efter föreställningen?
En lust till kreativitet och till att själva delta i berättelsen, och att man kan prata om stora händelser på ett sätt så att man kan hantera det, säger Sara Cronberg.
"Robinsons resa" har premiär 9 september.
Nina Sköldqvist
Kajsa Giertz är chef för Helsingborgs stadsteater.
Lyssna: "Helsingborgs stadsteater har en plattform för att göra rejäla samarbeten"
Från chef på Västmanlands teater ned till Skåne. Nu är Kajsa Giertz på plats i Helsingborg. P4 Malmöhus pratar med Kajsa Giertz om vikten av mod när man arbetar med teater och konst samt framtidsplanerna för Helsingborgs stadsteater.
Kajsa Giertz har ett välfyllt CV inom teater och dans och är en känd profil i teatervärlden. Tidigare har hon även varit utbildningsledare på Danshögskolan och moderna linjen vid Kungliga Svenska Balettskolan. Hon beskriver sig själv som lekfull, modig och öppen.
– Grunden i teater är leken. Vi leker livet och visar på livet genom att leka på livet. Det är viktigt att tillåta sig själv att fortsätta vara lekfull. Teatern har också en roll i att vara utmanande och säga sanningar och visa på orättvisor och då behöver man vara modig. Och att vara öppen för intryck och för publiken, säger Kajsa Giertz.
Kajsa Giertz vill inte att konsten ska vara en liten bubbla för sig själv utan vill att man ska öppna upp för samhället. Hon är övertygad om att Helsingborg har stora möjligheter för att göra spännande samarbeten och föreställningar.
Hur märks det att du nu är chef för stadsteatern i Helsingborg?
– Internt märks det nog ganska mycket. Det är många som jag ska hinna lära känna och många som ska lära känna mig. Jag kommer från dansvärlden och har jobbat med både opera, nycirkus och teater. Jag tror på att blanda former och göra det på lite nya sätt. Jag tror att konst som har både musik, rörelser och text pratar till olika sinnen i människan.
P4 Malmöhus
p4malmohus@sverigesradio.se
Lastbil med punktering på vägrenen, sticker ut i höger körfält. Vägassistans på väg till platsen.
Störning
Tpl Landskrona N (26)–Rydebäck (27) i riktning mot Halmstad