När det är dags för halvtid i sportens värld gäller det inte sällan att peppa laget för att en hotande förlust ska vändas till vinst. Politiken är inte annorlunda. Det finns tid kvar till valet och tiden måste utnyttjas väl. Vid det här laget om två år rasar valkampen för fullt, åtminstone i rikspolitiken, för att gå i mål i september.
Inte minst i Skåne fick de gamla partierna rejält med stryk i valet 2014. Sverigedemokraterna blev framgångsrika i många kommuner såväl i riksdagsval som i kommunval. I valet till kommunfullmäktige fick SD 12 procent i Bjuv, 8 i Båstad, 16 i Helsingborg, 8 i Höganäs, 20 i Klippan, 18 i Landskrona, 16 i Perstorp, 23 i Svalöv, 22 i Åstorp, 11 i Ängelholm och 24 i Örkelljunga.
För de gamla partierna i flera kommuner stod budskapet i eldskrift på väggen; "Vi har inte nått fram till väljarna". Frågan är naturligtvis hur mycket de ansträngde sig egentligen.
Analysen borde inte vara alltför svår att göra. Många besvikna väljare lastade sin frustration på SD:s valvagn. Den som såg rasism och oro för invandringen som enda förklaring gjorde det enkelt för sig. I många valkretsar där Sverigedemokraterna var starka hade det rasat strider om skolnedläggningar, indragna skolskjutsar, nedlagda friluftsbad, dåligt vägunderhåll, släckt gatubelysning och annat. På sina håll sparades det till sist in på den kommunala julgranen.
Drar partierna några slutsatser av detta inför nästa val? Jodå, exempel finns. I Klippan är Johan Pettersson tung socialdemokrat och bland annat fullmäktigeordförande. Partiet styr med stöd av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Nu har partiet fokus på att bli mer aktivt i områden där SD är starka, Ljungbyhed till exempel. Östra Ljungby är en annan kommundel där missnöjet med kommunens brist på satsningar varit stort.
Johan Pettersson noterar att det inte räcker att åka ut till kommundelarna och bjuda på kaffe, prat och varm korv. Alldeles särskilt om det på minuskontot stått drabbande skolnedläggningar och annat. Det vill till något mer substantiellt. I Ljungbyhed vill de styrande i kommunen nu rädda det nedläggningshotade friluftsbadet. På samma sätt verkar det i Östra Ljungby få en nådatid.
Båda baden byggdes inför kommunsammanslagningen i början av 70-talet när många trodde att centralorten skulle få allt och det gällde att sätta sprätt på kommunkassorna i Östra Ljungby och Ljungbyhed medan tid var. Pessimisterna fick inte helt fel. Men nu är det alltså delvis andra tongångar.
I Hasslarp utanför Helsingborg säger byaföreningens ordförande Berner Lundgren att det betyder mycket "att kommunen kommer ut och engagerar sig i vårt område". Nyligen fick han och andra Hasslarpsbor lyssna till kommunens tjänstemän, utrustade med skattemiljoner, som ville ha idéer för satsningar i Hasslarp, Kattarp och Mörarp. Nu handlar det bland annat om parkområden, promenadstråk och motionsslingor. "Det kanske kommer hit folk från stan och motionerar", hoppas byaföreningens ordförande.
Och så här måste det naturligtvis gå till. Kaffe, korv och prat är utan värde om ingenting konkret händer. Ska några nordvästskånska kommuner till och med orka med att åter öppna en av de många nedlagda skolorna där det fanns ett elevunderlag men bussning av barn till centralorten var den anbefallda vägen? Kanske, kanske...
SD borde inte vara någon svår utmanare på den traditionella politiska planhalvan lokalt. Partiet har inte åstadkommit mycket sedan det i val kanaliserat mångas missnöje med de styrande politikerna. Men de gamla partierna måste inse att nedläggningar och besparingar inte föder väljarkåren. Ett sätt är att i planarbetet visa att människorna utanför kommunens centralort inte är bortglömda. I Höganäs finns till exempel målsättningen att varje kommundel ska ha ett trygghetsboende för äldre som inte bara vill ha trygghet utan även social samvaro.
I Höganäs finns dessutom ambitionen att fram till 2020 erbjuda 95 procent av kommuninvånarna fiberanslutning. Därför ändras ägardirektiven till Höganäs Energi som inte behöver betala in lika hög aktieutdelning till kommunen. Det handlar om tre till fyra miljoner årligen som kan gå till bredbandssatsningen.
På en del håll är det nu så illa att den lokala idrottsföreningen är den enda fritidsverksamheten. Och här kan ibland en aningslös kommunal hand skymta. Slår man ihop några idrottsföreningar behöver man ju bara ge bidrag till en förening istället för flera. Men även här anas bättre tankar. I Skånes Fagerhult i Örkelljunga kommun särbehandlade kommunen den enda idrottsföreningen positivt med ett utökat anslag. Några politiker protesterade men blev överkörda av majoriteten.
Två år är kort tid när det gäller att förverkliga politik. I vissa kommuner kompliceras dessutom situationen av att ekonomin är skör. Att prioritera är emellertid politikernas vardag. Det är i och för sig trist om utvecklingen ska drivas mer av partiernas oro för den egna positionen i politiken än väljarnas rimliga krav på någorlunda rättvisa när det gäller utvecklingsmöjligheter. Men till sist är det trots allt mer gärningen än tanken som räknas.
Källa: HD.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tänk på att du är personligen ansvarig för dina kommentarer som du skriver och lämnar här. Så håll en trevlig och god ton för allas trevnad. Samt tack på förhand för ditt inlägg och din delaktighet här.
Har du frågor kontaktar du oss enklast och snabbast på post@hbgnyheter.com