Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
Lyssna: Forskare: ”Det finns en övre gräns för medkänslan”
Det är lättare för oss att ge pengar till tiggare av fri vilja och om de inte är för många. Om vi blir påhoppade eller de blir för många så värjer vi oss.
Arvid Erlandsson som disputerade i psykologi vid Lunds Universitet tidigare i år har forskat kring vilka situationen vi väljer att ge pengar till välgörenhetsorganisationer.
– Det är många faktorer som avgör om vi ger pengar. Det handlar om känslan, ansvar och upplevd nytta, säger Arvid Erlandsson.
Ser vi någon som lider så vill vi nästan alltid hjälpa till. Men vi ska gärna bli känslomässigt berörda och uppleva ett personligt ansvar, att man upplever en skuldkänsla.
– Man kan också uppleva att man kan göra nytta, att det inte bara blir en droppe i havet, säger Arvid Erlandsson.
Flera EU-migranter i Malmö och Helsingborg vittnar om att det den senaste tiden blivit allt färre personer som väljer att ge dem pengar när de tigger.
– Man talar om identifierbarhetseffekten i välgörenhetssammanhang. Identifierade offer med namn och bild och en personlig historia gör att man ger mer, säger Arvid Erlandsson.
Effekten fungerar när det finns bara ett offer, blir det för många offer går det åt andra hållet. Man talar om att medkänslan kollapsar.
– Det finns en övre gräns för medkänslan. Många identifierade offer gör att vi ger mindre, säger Arvid Erlandsson.
Att hjälpa av fri vilja kan vara behagligt, då talar man om en varm glöd, som gör att man mår bra inombords.
Källa: Sveriges Radio P4 nyheter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tänk på att du är personligen ansvarig för dina kommentarer som du skriver och lämnar här. Så håll en trevlig och god ton för allas trevnad. Samt tack på förhand för ditt inlägg och din delaktighet här.
Har du frågor kontaktar du oss enklast och snabbast på post@hbgnyheter.com